2003-09-13 - Det Stora Projektet

Kort version

Varning: Det h�r �r en �nnu mer vindlande, detaljerad och fantasifull beskrivning �n den f�rra, och dessutom med �vernaturliga ingredienser. Ni som st�r med b�da f�tterna p� jorden kan bli illam�ende. L�s i s� fall bara f�rsta stycket.

L�ng version

Det Stora Projektet �r ett hus. Jag har k�pt det och v�ntar ot�ligt p� att min lagfartsans�kan ska g� igenom. Det var verkligen inget jag hade planerat, men hur ska man kunna f�rutse n�r tillvaron l�gger presenter i kn�et p� en?

Huset var utannonserat p� Internet med rubriken �Stort sekelskifteshus�. Oemotst�ndligt. Genast n�r jag s�g bilden k�nde jag igen det; bara n�gra veckor tidigare hade jag st�tt framf�r det och sugit in alla detaljer. Vilket lustigt sammantr�ffande.

I somras var jag och mamma sj�lvutn�mnda househunters �t pappa, som ville k�pa en �ldre fastighet d�r han kunde lagra och njuta av alla sina ihopsamlade skatter; tre traktorer som inte fungerar, stora l�dor med rostig spik och allt vad det �r ;-). Jakten f�rde oss l�ngt utanf�r mina ordinarie farleder till en by som en g�ng hade drygt 1000 inv�nare och var en av J�mtlands viktigaste j�rnv�gsknutar, men som nu mest bara k�mpar f�r att inte helt utpl�nas. Objektet vi kom f�r att spionera p� visade sig vara i alldeles f�r bra skick och d�rmed f�r dyrt s� vi �kte hem�t igen � men just som vi passerade bygr�nsen slog det mig att lanthandlaren i byn s�kert visste ifall det fanns fler fastigheter till salu. Det ska ni komma ih�g: om ni s�ker n�got eller n�gon p� landet, s� fr�ga den lokala handlaren. De �r genuina kunskapsbanker och sambandscentraler. Och s� kan man passa p� att k�pa glass d�r ocks�.

Medan mamma intervjuade kvinnan bakom disken sl�ppte jag ut hunden ur bilen och spatserade iv�g l�ngs j�rnv�gen, vek av vid stationshuset och stod pl�tsligt vid byns andra �nde, mitt framf�r ett stort �dehus. Jag begrundade det l�nge. Nu var det f�rr�d, det kunde jag se genom f�nstren, men vad hade det varit � en biograf kanske? Sedan lyfte jag blicken ovanf�r den 1950-talspr�glade entr�n och ins�g att huset var betydligt �ldre �n s�.

Jod�, jag ser det framf�r mig. En eftert�nksam figur som st�r vid v�gkanten och �ter glass, och stirrar alldeles f�r l�nge enligt den rastl�sa hunden. Det var kanske d� huset (eller dess andeinv�nare) best�mde sig. �Ja, inte �r hon mycket till men hon f�r duga.�

D�r var nu annonsen, mitt framf�r n�san p� mig. Renoveringsobjekt, h�h�, jo det hade jag nog sett. Kakelugnar fanns det d�r ocks�, jas�. Jomen det vore ju roligt att se hur det s�g ut inv�ndigt. �ven om jag inte �r spekulant s� g�r jag g�rna p� visningar av of�rst�rda gamla hus. Bilder r�cker inte, vill man l�ra sig hur de byggde f�rr s� m�ste man uppleva husen, och n�r det �nd� �r visning s� kan man liksom slinka med i str�mmen. Jag bokade tid.

Natten innan dr�mde jag att jag byggde ett l�genhetshotell f�r ungdomar. Det var v�l triggat av en artikel om bostadsbristen som jag l�st i tidningen.

�Herregud vad det �r m�nga som har ringt�, pustade hus�garen, �men du �r den enda som redan k�nde till byn och huset�. Jag klev uppf�r de murkna trappstegen in i foaj�n, och huset omfamnade mig. Med gl�nsande �gon gick jag upp- och nerf�r trappor, in och ut i rum, och drog med handen �ver slitna trappr�cken och spegeld�rrar som f�tt komma fram ur masoniten. Huset har varit hotell� Jag fastnade i husprat med �garen s� l�nge att mina f�r�ldrar b�rjade g�spa och tog med sig hunden p� promenad.

M�nga timmar senare n�r jag kom hem fr�gade B abrupt: �T�nker du k�pa det?� Jag rodnade besv�rat. �Nj�eee, men det �r ju fr�nt�� 400 kvadratmeter, tio rum p� de �vre v�ningarna, ungef�r fyra i entr�planet, hur man nu r�knar, och diverse pr�ng, g�ngar och f�rr�d. Tanken hisnar. Panel och p�rlsp�nt �verallt, och originalf�nster. Jag m�ste le �t det; jag t�nker mig att best�llaren eller arkitekten som i �vrigt valt en traditionell utformning pl�tsligt k�nde sig dj�rv och best�mde sig f�r sm�rutiga, enorma b�gar i nationalromantisk stil som var p� modet just de �ren d� huset byggdes. Det hade inget av de andra husen runtom.

Tre dagar efter visningen kunde jag inte h�lla mig l�ngre. Jag fr�gade B om han ocks� ville titta, och det ville han � men sedan blev det knappt av f�r jag blev s� om�ttligt nerv�s n�r jag f�rs�kte lyfta telefonluren. Att be om en andra visning �r Ett Steg. Det betyder att man �r intresserad. N�r jag irrat mellan k�ket och vardagsrummet som en �ggsjuk h�na i jakt p� ett rede i en halvtimme, svalde jag h�rt och ringde. Jod�, visst fick vi komma. Det fanns andra spekulanter men hus�garen hade fattat tycke f�r mitt resonemang om gamla hus. Han ville s�lja till n�gon som uppskattar huset som det �r.

De som k�nner B vet att han s�llan ger utlopp f�r n�gra starkare k�nslor och han �r, om inte i ord s� i handling, emot f�r�ndring. Han �r som han sj�lv uttrycker det �bara med�. Nu gick han runt i huset med ett leende i mungiporna och tittade sig stor�gt omkring. N�r vi �kte d�rifr�n h�nde det otroliga: B som �r v�rldsmest genuint ointresserad av heminredning sa pl�tsligt: �Det ska vara kristallkronor i foaj�n och helt�ckningsmatta med m�ssingsstavar i trappan, och ett riktigt biljardbord i salongen.� Han verkade n�stan upprymd.

Internt har det aldrig varit tal om annat �n att OM jag k�pte huset, s� skulle det flyttas. Varken det eller vi har n�gon framtid i den d�r byn, p� den avstyckade tomten som gr�nsar till industriomr�det och med l�ngtradare i sjuttio kilometers hastighet tv� meter utanf�r trappan. Det har jag inte ber�ttat f�r hus�garen.

Dagen efter hade B �ndrat sig och jag fr�gade varf�r. �Jo men t�nk om det blir s� jobbigt att du gr�ver ner dig i en grop och bara vill d�?� sa han och s�g olycklig ut. Hm, han l�gger visst m�rke till mer �n jag tror. Det �r min skr�ck att energin inte ska r�cka, att jag �terigen ska bli en bl�t liten fl�ck som vill sippra ner mellan golvplankorna och bara f�rsvinna, att jag ska hamna p� listan �ver skr�vlare som snackar mycket men aldrig utr�ttar n�got. �ven om jag har visioner och en del teoretisk kunskap s� �r det l�ngt fr�n allt som beh�vs. � Arbete. Handlag. Pengar. Och �nnu mera Arbete.

Hur absurd tanken �n ter sig, att k�pa ett j�ttestort renoveringsobjekt och flytta det, s� har id�n en solid grund. K�pesumman som vi kom �verens om �r l�gre �n v�rdet p� kakelugnarna. Om fastigheten i sig skulle vara helt os�ljbar, s� kan jag f� tillbaka pengarna genom att slakta huset. Tomtskatten �r n�gra hundralappar per �r. Byggnaden �r kallst�lld, inga v�rmekostnader och inget som kan frysa s�nder, vatten och avlopp �r avst�ngt (men kan �ppnas f�r under en tusenlapp). Grunden �r torr och stabil, det enda som kr�vs f�r att huset ska st� oskadat i m�nga �r till �r en �versyn av taket.

Kommunen skulle f�rst�s kunna ha bet�nkligheter mot att jag flyttade det, eller s� kanske det inte �r praktiskt genomf�rbart? Jag ringde kommunen och en husflyttare och fr�gade. Jag beh�ver bara fylla i en rivningsanm�lan, en ren formalitet, och husflyttaren skrattade �t mig. Han har flyttat dubbelt s� stora hus. Inga problem.

Planen tog form. Jag k�per huset och l�ter det st� i fem �r medan jag letar en l�mplig tomt och samlar grejer och kapital. Flyttningen skulle mellan tummen och pekfingret kosta 45-60.000 kronor trodde husflyttaren. Jag tripplar: 200.000 kronor f�r flytten, 200.000 f�r den nya tomten, 100.000 f�r el, vatten och avlopp, 100.000 f�r v�rmepumparna (andra uppv�rmningsalternativ �r ot�nkbara med den ytan) och 300.000 f�r inredningen. Sammanlagt under en miljon, och vid det laget �r huset v�rt mer �n tv� miljoner.

Jag ser det som en pensionsf�rs�kring med urkrypningsm�jlighet i flera steg. L�t s�ga att jag inte orkar n�got alls, tja, d� �r det till att s�lja huset d�r det st�r. Om jag har flyttat det s� �r v�rdet f�rdubblat, jag f�r �tminstone tillbaka pengarna om �n inget f�r arbetet.

Lyckas jag under de trettio kommande �ren ocks� f�rdigst�lla det som hyreshus, herrg�rd p� landet eller kanske pensionat, s� kan jag s�lja det med vinst eller f� en stadig hyresinkomst varje m�nad. Jag tror att urbaniseringen kommer att forts�tta under �versk�dlig tid och att stadsn�ra fastigheter beh�ller sitt v�rde. V�r sl�ktg�rd som inte ligger s� attraktivt har (med massor av arbete) �kat i v�rde mer �n tjugo g�nger pengarna under de senaste 25 �ren.

Det �r absurdt och rimligt p� samma g�ng. P skojar om att min id� kommer att bilda skola fram�ver. Landsbygdens folk har flyttat till st�derna � nu f�ljer husen efter.

Jag fegade �nnu, trots att det gula sk�pet �ppnats tre g�nger i jakande svar, s� jag fr�gade boken, I Ching. S� h�r svarade den:

�Ideogrammet avbildar vatten och tecknet f�r att expandera. Det antyder en f�r�ndring av form genom utvidgning eller spridning. /../ N�gon eller n�gonting har problem. R�dda dem med den uppiggande styrkan hos en h�st. Var en riddare i rustning. Ge efter f�r impulsen och producera resultat. R�d: Detta �r en djup och uppriktig kontakt. Begrunda saker och ting. Tillhandah�ll det som beh�vs.�

Och i n�sta stycke: �Knyt ihop ditt inre och yttre liv. L�t dina inre visioner och yttre omst�ndigheter st�mma �verens. T�m ditt hj�rta s� att du kan h�ra de inre r�sterna. Det s�tter dig i f�rbindelse med andarna och de kommer att hj�lpa dig. Detta �r r�tt tidpunkt att stiga ned i livets str�m med ett m�l f�r �gonen. S�tt dina id�er p� prov. Artikulera och tro p� dig sj�lv.�

Som boken f�reskriver st�llde jag samma fr�ga en g�ng till, och den fortsatte: �Samla din energi f�r ett nytt avg�rande drag. Du ska just till att s�tta en plan i verket. M�jligheterna �r fantastiska. Var noga med att dina planer �r i ordning och att du har ackumulerat nog med energi f�r att klara �verg�ngen utan att fastna. Alla dina tvivel och din sorg kommer att f�rsvinna. Invadera demonens rike. Efter tre �rs slit kommer du att �ras och bel�nas i huvudstaden. Detta �r ett stort projekt och det kommer att ta l�ng tid innan det b�r frukt. Under tiden kommer du att tvingas m�ta dina egna sp�ken och skuggor. Till slut kommer du att vinna erk�nnande och bel�ningar. R�d: N�gonting viktigt �terv�nder. Var �ppen f�r det.�

I sista stycker ger boken �nnu fler f�rh�llningsorder: �S�tt locket p�. Skydda den dolda v�xten. Du vet inte riktigt vad du h�ller p� med. Du bad inte om det h�r problemet, det bad om dig och du h�r ihop med det. Din medvetenhet m�ste v�xa och f�r�ndras. Forts�tt arbeta med ditt problem, det kommer att sk�nka dig kunskap. Acceptera att du �r uppenbart f�rvirrad, ta itu med saker och ting gradvis, som n�r en planta b�r frukt.�

N�r jag ringde och and�ktigt sa �Ja, jag k�per det� satt K p� f�rsta parkett och h�ll p� att g� i atomer av f�rv�ntansfull upprymdhet, fast hon aldrig ens varit d�r.

Huset p�verkar sina bes�kare. Mamma drog mig i �rmen redan f�rsta g�ngen vi var d�r och v�ste �K�p det!!!�. B s�g hur det skulle m�bleras, bara en s�dan sak. Jag f�r konstiga id�er om att det redan vet vad det ska bli. Salongen och foaj�n vill vara ljusa och eleganta som p� residenset. P� �verv�ningen finns ett rum som l�ngtar efter att bli bl�tt, hur jag nu kan tro det f�r i dag har det inte ens golv och reglarna �r utritade med blyerts p� den tr�rena v�ggen. Det fr�mre h�gra rummet p� entr�planet �r r�da rummet med tunga boksk�p av m�rkt tr� och f�t�ljer d�r man har djupsinniga samtal. �Chesterfieldf�t�ljer, konjak och cigarrer� sa B inst�mmande och jag bara gapade. Jag vet inte ens hur en chesterfieldf�t�lj ser ut. Och n�r K v�l kom dit m�tte hon pl�tsligt en ande� Vi kallar honom G�sta.

� F�rra | N�sta �