kajo@diaryland
» Gästbok
» Mejl

» Arkiv
» Stängt – Kajo bor inte här längre
» Sprängkraft
» En ny bubbla
» Bekvämt vs Bra
» Presentpack


2008-07-26 - Semesterpyssel

Jag har en tidbok på skrivbordet där jag antecknar vad jag gör. Den har nesligen misskötts de senaste två veckorna. Flera dagar är helt blanka och lika blankt är det i mitt huvud - jag har ingen aaaning om vad jag gjort de dagarna. Nånting måste jag väl ha gjort...?

Jag kommer i alla fall ihåg att T har varit här med halva sin familj: Z, L och M samt en hel hop husdjur. Det var trevligt. :-)

Tillsammans med paps och K gjorde vi en gemensam tur till viktiga platser i farmorlandet. Det kändes lite så där historiskt högtidligt; jag minns inte när vi systrar var där tillsammans senast. Jag tror inte att vi kommer att åka dit fler gånger.

Farmors hus är ett Per Albin-torp med tillhörande ladugård byggt 1937. Man får köra länge genom skogen på en smaaaal, vindlande grusväg innan man kommer dit. Före 1960 fanns det inte ens väg, då fick man ro över sjön som ligger knappt hundra meter från huset. Stugan, ladugården, björkarna framför huset och ängen med sin stig ner till sjön är min modell för hur en riktig idyll ser ut. Det är jag nu inte ensam om: T har exakt samma idealbild. Fast vi vill ha vår idyll närmare staden... och i vår bild av den är det alltid sommar.

Nån gång i slutet av 1970-talet stannade tiden i farmors lilla hus och nästan allt ser ut precis som jag kom ihåg från min barndom, fast ändå var det så mycket som var "fel". Jag saknade farmor, svalorna under hustaket, den puttrande potatiskastrullen på spisen, det bulliga kylskåpet från 1950-talet, sockerdrickan i skrubben under trappan och sängarna vi sov i på den hemtrevligt stökiga, oinredda vinden. Borta var jordgubbslandet, bryggan, båten och för all del åtskilliga meter av sjön också. Men syrenen vid gaveln når snart ända till husnocken och buskar och vass har erövrat den gamla strandlinjen.

Vi hann med en snabb fika ute på gården innan regnet jagade bort oss. I januari nästa år skulle farmor ha fyllt 100 år.

I tisdags var A och jag i Trondheim på Iron Maiden-konsert. Adresseavisa har en recension.

Möjligen har vi hädanefter konsertförbud för trots att vi hade öronproppar instoppade ända in till hjärnbarken har A haft sån tinnitus senaste dygnen att han inte kunnat sova. Med tanke på att hans besvär minskat senaste året känns det extra onödigt att ha förvärrat dem igen.

Dessutom har jag tvättat Taurusen. När min bil är så lerig att A:s kompisar ringer till honom för att klaga så är det mer än dags...



» Kommentera


« Förra | Nästa »







 
bara ett rosa streck