kajo@diaryland
» Gästbok
» Mejl

» Arkiv
» Stängt – Kajo bor inte här längre
» Sprängkraft
» En ny bubbla
» Bekvämt vs Bra
» Presentpack


2008-06-08 - Fordonsfixaren

Om man har många bilar är man aldrig sysslolös...

Förra sommaren trillade Spitfirens sufflett delvis i bitar. Det var sömmen runt bakrutan som hade gett upp. "Meh?! Suffletten är ju nästan ny!" gnydde jag. Sen läste jag i kvittopärmen att jag köpte den 1993. Vadå, ska den inte hålla mer än 15 år?

I höstas tog jag alltså hem hela cabställningen för att sy ihop revan. Den blev stående på vinden och där glömde jag så klart bort den ända tills det var dags att hämta fram bilen ur vinterförvaringen för några veckor sedan. Då knatade jag iväg till skomakaren för att köpa skärnål och extra stark tråd.

Redan när jag konstaterat att sömmen gått sönder för att tråden inte tålde UV-ljus (alternativt vinterklimat) borde jag ju ha tänkt på att hela suffletten är sydd med samma tråd. Men det kom jag på först när jag kom hem. .... Rrrriiiiiitsch så for hälften av en annan söm bara av att jag drog lite ovarsamt i suffletten. Dessutom visade det sig att ena sidorutan (klarplast-PVC) hade spruckit på två ställen.

Projekt "laga suffletten" hade plötsligt vuxit till "helrenovera suffletten". Det är rätt typiskt.

Vid nästa vända till förrådet kollade jag status på den gamla suffletten. Där var sömmarna intakta men tyget var slitet och plastfönstren mjölkvita. Dessutom har den nya suffletten en bra feature som den gamla saknar: nämligen öppningsbar bakruta. Återstod alltså att försöka få tag i ny klarplast. Det hittade jag hos Slöjddetaljer, men för att nå över lägsta ordergräns fick jag dessutom med mig några tygkritor, en mosaiktång och ett set julklappsaskar...

Nu har jag borrat loss alla nitar, tagit loss tyget och rensat kontaktlim från ställningen, samt stålborstat och avfettat den. Mina gummihandskar gick åt på kuppen. T-röd och kallavfettning på samma dag blev tydligen för mycket, fingrarna ramlade av! :-) Bättre handskens än mina i alla fall. Dessutom fick jag knäskura vardagsrumsgolvet eftersom kontaktlim + t-röd + energisk användning av slipduk = brun äcklig smet som måste lösas med koncentrerad allrengöring och energisk disksvampsgnuggning.

Stålborstning och avfettning gjorde jag ute på gården (man lär sig...) och det får jag göra en gång till, för jag tog stora vinkelslipen och den kom inte åt överallt. Resten är ett fall för Dremeln, men inte i kväll.

Innan jag nattar måste jag tvätta upp sufflettyget som ligger i duschen efter mitt misslyckade försök att ta bort kontaktlimsresterna med T-röd. Funkade på metall men inte på vinyl. Hårdplastskrapa gjorde inte heller nån större nytta och på vinylen vill jag inte riskera för stor mekanisk nötning. Nästa försök blir strykjärnsvärme och hushållspapper.

Sen ska jag måla ställningen med svart hammarlack, för den färgen kan man måla på rost och så är den slagtålig. Det behövs, bevisligen. Två lager, minst, med torkning däremellan. Det kommer att ta tid det här.

Tyget ska få en omgång med vinylrengöring och vinylglans också. Ett svart återfärgande klet som man köper på Biltema. Påminner lite om en förväxt skokrämstub. Åh, kul, då blir det en tur till Ikea också! ... Det blir dyrt det här. :-)

Och så måste förstås fönstret klippas till (när paketet väl kommer, jag har på känn att det är ett par veckors leveranstid) och alla sömmarna i suffletten sys om innan den ska limmas (kom ihåg att köpa massor av kontaktlim på Biltema!), nitas (var sjutton är min nittång?), återfå sina gummilister och monteras tillbaka på bilen.

Huvva.

Och som om jag inte har nog med projekt redan, så har jag och A kommit på att vi ska renovera en veteranlastbil, en Bedford J3 som fått namnet "Beda". Mer om detta på veteranlastbilsforumet...



» Kommentera


« Förra | Nästa »







 
bara ett rosa streck