2008-05-09 - Passivhus del 2

N�r jag uppt�ckte passivhuskonceptet f�r tre m�nader sedan undrade hur jag det kunnat g� min nyfikna nos f�rbi s� l�nge? Jag f�ll direkt i farstun� Men, som alltid vid hastiga f�r�lskelser s� f�r man bli lite mer nyanserad sedan.

Det b�rjade med att jag kom ihop mig med en bekant som �r timmerhustillverkare. Han h�vdar att passivhuskonceptet kommer att utrota den svenska tr�byggnadstraditionen.

Vi �r b�da eniga om f�rdelarna med traditionell svensk husbyggnadsteknik:
- lokalproducerade hus ger korta transporter och blir d�rf�r ofta billigare
- lokala och vanligt f�rekommande naturmaterial som tr�, cellulosa, lin, natursten, lera, tegel och kalk g�r att underh�lla, g�r att k�llsortera och �r biologiskt nedbrytbara
- ventilation med sj�lvdrag g�r att man slipper fl�ktar som skapar buller och drar energi, och diffusions�ppna material g�r att fukt kan vandra vilket ger friskare inomhusmilj�

Passivhuskonceptet d�remot st�r enligt hans uppfattning f�r fula schabrak av dyra, importerade material som �r h�ggradigt bearbetade och d�rmed mer energikr�vande vid produktionen. Nu snackar vi plast, glasull och mineralull, aluminium, pl�t, asfalt (och ett exempel fr�n f�rr, eternitplattorna som inneh�ller importerad, cancerframkallande asbest).

Av dessa material kan det bli t�ta hus med m�gelskador, usel bokvalitet och �kade h�lsoproblem som f�ljd. Plus att husen n�r de �r uttj�nta (vilket g�r snabbt eftersom materialen �r sv�ra att underh�lla) endast duger till utfyllnadsmassor i n�t v�gbygge.

Enligt hans uppfattning hotas allts� b�de handelsbalansen, milj�n, folkh�lsan och en massa jobb i Sverige av dessa passivhus.

I dag hittade jag ocks� dessa tv� artiklar: Passivhus s�gas i ny forskning samt Tjocka v�ggar �kar m�gelrisken.

H�r f�r passivhuskonceptet �ven st� som syndabock vid valet av energik�llor.

Jag h�vdar att

1) Passivhuskonceptet i sig �r materialneutralt och en logisk tanke eftersom vi ser att energibehoven bara �kar i v�rlden.

2) Jag f�rordar sj�lvklart lokala byggmaterial, lokala arbetstillf�llen och friska byggtekniker. Med lokalt menar jag inte bara i Sverige utan i alla l�nder; anv�nd i huvudsak och s� l�ngt m�jligt material som det finns gott om i n�romr�det. (Om man "kryddar" med en mindre m�ngd specialmaterial s� �r det ett mindre problem.)

3) Det �r upp till timmerhus- och tr�husbyggarna att kasta sig in i produktutvecklingen f�r att m�ta kundernas och samh�llets nya efterfr�gan p� energisn�lare timmer- och tr�hus med l�gre driftskostnader.

4) Ju mindre energi husen f�rbrukar, desto b�ttre klarar vi oss med f�rnybar, lokal energi. Varken k�rnkraften eller oljan har n�gon framtid.

Bost�der och service st�r f�r cirka 36 procent av Sveriges energianv�ndning, och merparten g�r tll att v�rma hus. I Sverige sk�rps lagkraven f�r nya byggnaders energieffektivitet fr�n 1 januari 2010, och EU diskuterar att inf�ra passivhus som standard vid nyproduktion fr�n 2016.

H�r uppst�r nu en situation d�r starka krafter drar �t olika h�ll och hittar olika syndabockar. Hustillverkarna f�rbannar politiker och tj�nstem�n som sk�rper kraven. Konsumenterna klagar �msom p� hustillverkarna, �msom p� staten.

Min analys �r lite mer komplicerad.

Fr�n min horisont verkar flera "moderna" hustillverkare fuska vilt med just byggtekniken, och jag tror att det �r kunderna som drivit fram fusket genom att konsekvent prioritera l�gsta pris i upphandlingarna. D�rf�r anv�nder nu byggarna alla "revolutionerande" nya material och konstruktioner som �r kortsiktigt arbetsbesparande och billiga � men som man inte vet hur de h�ller i l�ngden.

Byggmaterial importeras fr�n l�gprisl�nder d�r tillverkningen skapar b�de sociala och milj�m�ssiga problem. P� plats slarvar byggarna genom att sl�ppa in fukt i material och konstruktioner under byggtiden men inte l�mna m�jligheter f�r fukten att vandra ut. Det spelar ju ingen roll, f�r n�r problemen visar sig �r hantverkarna redan n�n annanstans.

P� den andra kanten har vi d� folk som h�ller fast vid gamla, v�lbepr�vade tekniker som ger garanterat friska hus � men inte kan t�nka sig att ens maskinhyvla en list eftersom det �r ett brott mot traditionen. Deras l�sningar avf�rdas d�rf�r som museikunskaper utan praktisk betydelse i ett modernt samh�lle, eller som marginall�sningar f�r folk som har r�d att betala.

H�r kokar husdiskussionen ner till tv� av de problem som jag anser �r grundl�ggande och orsaken till m�nga f�ljdproblem i v�rt samh�lle:

1) Att vi vanliga konsumenter verkar sakna b�de sj�lvbevarelsedrift och snart �ven sj�lvf�rs�rjningst�nkande. "N�n-annan-ismens" f�rdelar �r bekv�mlighet, men dess nackdelar �r s�rbarhet, beroende och passivitet. Hur klarar Sverige en attack mot ett av v�ra k�rnkraftverk eller f�r all del jordklotets st�rsta oljeproducent? Hur klarar vi l�genhetsinv�nare i st�derna ett elavbrott p� tre dygn? Och varf�r l�ter vi oljeindustrin diktera villkoren f�r var och hur vi ska tanka bilen?

2) Att vi vanliga konsumenter helt verkar sakna solidaritet med folk som lever under fattiga ekonomiska och livsfarliga arbets- och milj�f�rh�llanden f�r att vi ska f� billig energi, billiga produkter och slippa farligt avfall p� v�r egen bakg�rd.

Men det �r en annan historia. :-)

� F�rra | N�sta �