� G�stbok � Mejl � Arkiv � St�ngt � Kajo bor inte h�r l�ngre � Spr�ngkraft � En ny bubbla � Bekv�mt vs Bra � Presentpack |
2008-05-09 - Passivhus del 2 N�r jag uppt�ckte passivhuskonceptet f�r tre m�nader sedan undrade hur jag det kunnat g� min nyfikna nos f�rbi s� l�nge? Jag f�ll direkt i farstun� Men, som alltid vid hastiga f�r�lskelser s� f�r man bli lite mer nyanserad sedan. Det b�rjade med att jag kom ihop mig med en bekant som �r timmerhustillverkare. Han h�vdar att passivhuskonceptet kommer att utrota den svenska tr�byggnadstraditionen. Vi �r b�da eniga om f�rdelarna med traditionell svensk husbyggnadsteknik: Passivhuskonceptet d�remot st�r enligt hans uppfattning f�r fula schabrak av dyra, importerade material som �r h�ggradigt bearbetade och d�rmed mer energikr�vande vid produktionen. Nu snackar vi plast, glasull och mineralull, aluminium, pl�t, asfalt (och ett exempel fr�n f�rr, eternitplattorna som inneh�ller importerad, cancerframkallande asbest). Enligt hans uppfattning hotas allts� b�de handelsbalansen, milj�n, folkh�lsan och en massa jobb i Sverige av dessa passivhus. I dag hittade jag ocks� dessa tv� artiklar: Passivhus s�gas i ny forskning samt Tjocka v�ggar �kar m�gelrisken. H�r f�r passivhuskonceptet �ven st� som syndabock vid valet av energik�llor. Jag h�vdar att 1) Passivhuskonceptet i sig �r materialneutralt och en logisk tanke eftersom vi ser att energibehoven bara �kar i v�rlden. 2) Jag f�rordar sj�lvklart lokala byggmaterial, lokala arbetstillf�llen och friska byggtekniker. Med lokalt menar jag inte bara i Sverige utan i alla l�nder; anv�nd i huvudsak och s� l�ngt m�jligt material som det finns gott om i n�romr�det. (Om man "kryddar" med en mindre m�ngd specialmaterial s� �r det ett mindre problem.) 3) Det �r upp till timmerhus- och tr�husbyggarna att kasta sig in i produktutvecklingen f�r att m�ta kundernas och samh�llets nya efterfr�gan p� energisn�lare timmer- och tr�hus med l�gre driftskostnader. 4) Ju mindre energi husen f�rbrukar, desto b�ttre klarar vi oss med f�rnybar, lokal energi. Varken k�rnkraften eller oljan har n�gon framtid. Bost�der och service st�r f�r cirka 36 procent av Sveriges energianv�ndning, och merparten g�r tll att v�rma hus. I Sverige sk�rps lagkraven f�r nya byggnaders energieffektivitet fr�n 1 januari 2010, och EU diskuterar att inf�ra passivhus som standard vid nyproduktion fr�n 2016. H�r uppst�r nu en situation d�r starka krafter drar �t olika h�ll och hittar olika syndabockar. Hustillverkarna f�rbannar politiker och tj�nstem�n som sk�rper kraven. Konsumenterna klagar �msom p� hustillverkarna, �msom p� staten. Min analys �r lite mer komplicerad. Fr�n min horisont verkar flera "moderna" hustillverkare fuska vilt med just byggtekniken, och jag tror att det �r kunderna som drivit fram fusket genom att konsekvent prioritera l�gsta pris i upphandlingarna. D�rf�r anv�nder nu byggarna alla "revolutionerande" nya material och konstruktioner som �r kortsiktigt arbetsbesparande och billiga � men som man inte vet hur de h�ller i l�ngden. Byggmaterial importeras fr�n l�gprisl�nder d�r tillverkningen skapar b�de sociala och milj�m�ssiga problem. P� plats slarvar byggarna genom att sl�ppa in fukt i material och konstruktioner under byggtiden men inte l�mna m�jligheter f�r fukten att vandra ut. Det spelar ju ingen roll, f�r n�r problemen visar sig �r hantverkarna redan n�n annanstans. P� den andra kanten har vi d� folk som h�ller fast vid gamla, v�lbepr�vade tekniker som ger garanterat friska hus � men inte kan t�nka sig att ens maskinhyvla en list eftersom det �r ett brott mot traditionen. Deras l�sningar avf�rdas d�rf�r som museikunskaper utan praktisk betydelse i ett modernt samh�lle, eller som marginall�sningar f�r folk som har r�d att betala. H�r kokar husdiskussionen ner till tv� av de problem som jag anser �r grundl�ggande och orsaken till m�nga f�ljdproblem i v�rt samh�lle: 2) Att vi vanliga konsumenter helt verkar sakna solidaritet med folk som lever under fattiga ekonomiska och livsfarliga arbets- och milj�f�rh�llanden f�r att vi ska f� billig energi, billiga produkter och slippa farligt avfall p� v�r egen bakg�rd. Men det �r en annan historia. :-) � Kommentera |
� |