kajo@diaryland
» Gästbok
» Mejl

» Arkiv
» Stängt – Kajo bor inte här längre
» Sprängkraft
» En ny bubbla
» Bekvämt vs Bra
» Presentpack


2008-04-27 - Karta och terräng

Det är 10 grader varmt ute trots att det är mulet. På våra breddgrader är det att betrakta som sommarvärme. Det känns väldigt avlägset att det för bara två veckor sedan kom ett snöoväder som gjorde att A körde fast med Smarten hemma på vår egen gård.

Smarten, vår pyttelilla citypendlarbil, står parkerad utanför garagedörren eftersom A:s vulgostora X5:a står i garaget och min Taurus vid motorvärmarstolpen. Vid en snabb blick kan man tro att gården är plan men den sluttar i själva verket mot garageporten. Rätt korkat eftersom det sommartid innebär att regnvatten samlas i en pöl utanför porten.

På vintern när Smarten står ute byggs det upp en rejäl iströskel runt och bakom bilen. Tröskeln gör det omöjligt att med två personers handkraft putta ut bilen på gatan. Det provade vi när det var som kallast i vintras och Smartens besynnerliga hybridväxellåda hade frusit så att det inte gick att få i backen. (Det är för övrigt häpnadsväckande att en sån ynka liten skorv kan bjuda sådant rullmotstånd, men det beror väl delvis på växellådan och delvis på den gedigna krockburen.) Lyckligtvis kom en granne längre bort på gatan till vår hjälp, och på tre personer baxade vi med nöd och näppe ut bilen från gården.

Addera iströskeln med tre decimeter snö en tidig aprilmorgon, och fastkörningen var ett faktum. Gunga var inte ett alternativ eftersom garageporten är i vägen. Bakåt gick det inte att komma ens efter noggrann skottning. Smartens bakhjul snurrade på en kudde av lössnö ovanpå blank is. Inga hjälpsamma grannar fanns i närheten.

A är optimist och trodde att han skulle komma lös med några fjolliga småknep men jag som bott på landet såg ju att här krävdes rejälare grejer. Jag gick för att hämta kedjorna ur Taurusen trots A:s lama protester om att kedjor är för bönder och traktorer.

När jag kom tillbaka hade A börjat misströsta och fann sig tyst i att jag lade en kedja på Smartens spinnande bakhjul. Det var länge sedan jag hade fram dem; Sierran fastnade ett par gånger varje vinter eftersom den var så lätt bak, men Taurusen är framhjulsdriven och har en stor V6-klump till motor som ger tyngd på drivningen, så den har jag aldrig behövt kedjor till. Fyra år sen alltså. Därför tog det mig nån minut att bringa ordning i alla de röda och gula och blå plupparna och hakarna och fästkedjorna.

När A lade i backen klättrade Smarten omedelbart upp ur sitt hål, säker på foten som en stenget. Jag kopplade loss kedjan och vinkade av A som ju hade bråttom till jobbet.

Men A klev ur bilen och stod obeslutsam på gården. Han tittade på kedjan som låg i en stor trasslig hög på marken.

- Bekymra dig inte om den, jag packar ihop den. Åk du, sa jag.
– Jamen... Vad ska jag säga på jobbet? Jag är ju för sen till ett ledningsmöte.., sa A.
- Du får väl säga som det är, att du körde fast hemma på gården, sa jag med ett skratt.
– Jaha, och att min lilla stumpa fick komma och lägga snökedjor på Smarten åt mig?

Livet har blivit lite mer komplicerat för A sedan han lärde känna mig.



» Kommentera


« Förra | Nästa »







 
bara ett rosa streck