2008-04-20 - Att sn�a in och bli utfryst

Jag och mamma pratade nyligen om det h�r med att "sn�a in" p� grejer, f�r det g�r alla mammas barn, och nu visar det sig att �ven barnbarnen g�r likadant. Om det beror p� arv eller milj� m� h�r vara osagt. Sambons sl�kt anv�nder uttrycket "gr�va en j�ttedjup grop runt" men det �r samma beteende som avses: att bli j�ttej�tteintresserad av en sak eller ett �mne och ta reda p� mycket mer �n vad uppgiften f�r stunden kr�ver.

Kanske har jag helt fel, men jag har f�tt f�r mig att vi som har detta beteende inte �r s� m�nga? Detta kr�ver en poll, k�nner jag. Om omr�stningen ser konstig ut nedan s� kan du klicka h�r f�r att �ppna den i nytt f�nster.

Jag anv�nder verktygsl�dan som liknelse n�r jag beskriver ett insn�at beteende.

N�r andra hittar en hammare s� konstaterar de att den anv�nder man att sl� in eller dra ut spik med, och s� l�gger de den i verktygsl�dan.

Om vi hittar en hammare, s� provar vi precis allt den g�r att anv�nda till och allt den inte g�r att anv�nda till. Vi har med oss den j�mt och t�nker p� den st�ndigt och under den perioden blir vi odr�gliga f�r omgivningen f�r just d� vill vi unders�ka om alla sorters problem g�r att l�sa med en hammare.

Sen g�r vi samma procedur runt mejslar, hyvlar, t�nger... Som sagt, det kan tidvis vara ganska p�frestande f�r v�r omgivning.

Styrkan i v�rt beteende visar sig f�rst l�ngt senare. D� har vi en verktygsl�da full av bra grejer som vi kan anv�nda uppfinningsrikt eftersom vi l�rt k�nna verktygen grundligt och inte har en massa f�rutfattade meningar om deras begr�nsningar.

D� kommer omgivningen:
� Du som vet och kan allt, (infoga valfri fr�ga)."
� Du som har koll, hur �r det med (infoga valfritt �mne).

De menar nog inget illa med kommentaren. Kanske �r den rentav avsedd som en komplimang. Men det jag "h�r" underf�rst�tt �r "du som alltid ska vara en s�dan besserwisser..." Det �r en skada jag har fr�n skoltiden.

I skolan hade jag v�ldigt l�tt f�r m�nga �mnen. Jag gled genom h�gstadiet med betyg en bra bit �ver medel utan att l�sa l�xor. Jag hade det tillr�ckligt jobbigt socialt utan att �ven beh�va bli st�mplad som "pluggh�st", s� pluggade gjorde jag icke. Jag fick �nd� tillr�ckligt bra resultat p� proven f�r att bli misst�nkt f�r att vara "l�rarens kelgris". B�da anklagelserna �r effektiva s�tt att h�lla en ton�ring innanf�r normen.

I dag kallar jag mig sj�lvmant f�r n�rd och rentav besserwisser, dels kanske f�r att inte bli s�rad n�r/om omgivningen kallar mig f�r det, och dels f�r att det ger en gemenskap med andra individer som ocks� sj�lvmant identifierat sig eller av omgivningen blivit st�mplad som n�rd.

F�r mig �r det inte negativt laddat att vara n�rd, men jag ser ju p� amerikanska s�por att n�rdar �r t�ntiga typer med tjockbottnade glas�gon, fula frisyrer och tandst�llning. Ofta har de �ven konstiga l�ten f�r sig. N�rdar kan aldrig bli hj�ltar f�rr�n de tr�ffar en riktigt duktig stylist, som f�r n�rden att se ut och bete sig som en "riktig" m�nniska under en period. Sen h�nder n�t som g�r att n�rdarna inser att de innerst inne �r n�rdiga, och s� �terg�r de till att vara smarta, t�ntiga och fula.

Detta filmiska symbolspr�k �r s� vedertaget att vi alla numera "vet" att kunskap aldrig kan komma i en snygg f�rpackning. Ful sk�dis = klok rollfigur. Snygg sk�dis = rollfiguren �r en korkad bimbo. Det finns n�gra undantag, typ Bond, McGywer och kanske Buffy, men de lever i orealistiska v�rldar. I hyfsat realistiska vardagsscener �r vi utl�mnade till den hollywoodska tulipanarosen: snygg sk�dis omgjord till ful rollfigur som f�r vara klok ibland och snygg ibland men inte klok och snygg samtidigt. Det vore kanske att g� �ver gr�nsen, utanf�r normen.

Min stillsamma fr�ga �r: varf�r �r det fult att kunna saker? Eller f�rresten, att kunna saker �r okej, bara man har papper p� att man l�rt sig dem p� det officiella s�ttet men inte gjort n�got extra f�r att f�rtj�na papperet. Pluggh�stanklagelser kan ju i vissa fall h�nga med �nda till h�gskola och universitet. Den relevanta fr�gan �r kanske snarare: varf�r �r det pinsamt att f�rs�ka l�ra sig nya saker? Eller �r det bara jag som k�nner ett litet obehag �ver att inte veta hur man dansar vals p� balen eller hur man m�ter glykol i bilen?

Annat som jag undrar �ver:

Varf�r �r inte alla m�nniskor passionerat intresserade av allt fr�n hur kottar kan bli stora tr�d till hur relationer formas? Kan det ha n�t att g�ra med synen p� kunskapsinh�mtning i samh�llet?

Varf�r �r det fulare att tj�na ihop pengar p� en riktigt bra aff�rsid�, �n att vinna pengar p� lotteri? Kan det ocks� ha n�t att g�ra med synen p� kunskap i samh�llet?

� F�rra | N�sta �