2007-12-06 - Framtidsspaning

Jag jobbar, l�ser lite statistik. D� uppt�cker jag pl�tsligt att var tredje person i �ldern 60-65 �r �r sjukskriven eller har aktivitetsbidrag fr�n F�rs�kringskassan. Inte bara d�r jag bor, utan i hela landet. 33 procent av hela �ldersgruppen.

Jo, det pratas mycket om "h�ga oh�lsotal", men jag hade inte uppm�rksammat den d�r �lderspuckeln. Det f�r mig att fundera p� arbetslivet och trygghetssystemen.

Vad har vi egentligen f�r kvalitet i arbetslivet om var tredje person �r utsliten och f�rbrukad redan n�r hon fyllt 60?

Varf�r �r det s� sv�rt att anpassa jobben efter m�nniskorna?

En person som �r s�nderv�rkt i axlarna vid 60 kan f�rst�s inte forts�tta lyfta tungt inom �ldrev�rden, men �r enda alternativet att begrava personen i tv-soffan med sjukers�ttning och katten som enda s�llskap i 20 �r fram�t? Kan man beg�ra av en s�dan person att hon ska forts�tta bidra med sitt kunnande, sin erfarenhet och n�gon form av arbete till samh�llet i ett par �r till? Och den stora fr�gan: vad ger mest livskvalitet till individen? Att vara lagom efterfr�gad, eller fri att glo in i v�ggen?

Jag har inga svar. Om 23 �r ing�r jag sj�lv i den d�r �ldersgruppen. I vilket skick �r jag d�?

� F�rra | N�sta �