2007-08-14 - Naturromantik

Scoobs och jag gick till stugan i v�gl�st land f�r att r�ja sly och sm�granar. Ja, det �r allts� morfars stuga p� det mossbelupna stenh�vret nere vid sj�n som avses. M�rkligt nog v�xer det fantastiskt bra d�r bland all sten; det g�r knappt att ta sig fr�n ena �nden av tomten till det andra.

Jag har med �ren insett att inredningsidealet med tomma ytor �r helt onaturligt. I naturen fylls varenda ledig kvadratcentimeter upp omedelbart. (Ungef�r som mitt skrivbord, men nu vet jag ju fr�n empirisk erfarenhet att det �r fullst�ndigt naturligt.)

Jag r�jer med grensax och b�gs�g f�r att slippa ov�sen och avgaser, och f�r att jag hellre blir svettig och andf�dd �n f�r vibrationsskador och belastningsv�rk av r�js�gen. Det tar allts� tid. L��ng tid. Flera dagar.

Scoobs tycker att det �r r�tt tr�kigt. N�r han patrullerat av tomten och gr�vt de gropar som beh�ver gr�vas finns inget mer att g�ra, s� d� rullar han g�rna ihop sig p� rish�gen jag just drar ihop, eller intill stammen som jag s�gar p�. St�ndigt inom sikth�ll, i dubbel bem�rkelse.

Jag som i tidernas begynnelse skaffade h�gt st�ngsel f�r att h�lla honom p� tomten. Det �r inte ens monterat, ligger ihoprullat under en stor gran. Jag har �nd� ambitionen att montera det n�gon g�ng, med stolparna som blir i n�sta gallring. Sm�slyet som jag r�jer nu �r f�r grant.

Jo, f�r det finns ju andra som man kan vilja h�lla p� r�tt sida staketet. B�rplockare, fiskare och skoter�kare till exempel. De l�nar fri tillg�ng till bekv�mt dass inklusive toapapper genom att sl�nga pl�tkonserver och plastmuggar i latrintunnan. U�ck, vem vill plocka ur s�nt?

Vid f�rsta fikat tog jag fram Scoobys matsk�l av plast med torrfoder och en liten strimlad korvsnutt. Han bev�rdigade den inte med en blick. Tittade ist�llet oseende ut �ver den spegelblanka viken d�r bara sj�f�glar syns och h�rs, inget m�nskligt liv.

Vid andra fikat hade Scooby kr�nglat av sig den gula reflexselen och gr�vt ner b�de den och matkoppen med inneh�ll i en l�vh�g. "Jag �r en vildhund nu, jag har l�mnat civilisationens prylgytter och konstlade bekv�mlighet bakom mig", tycktes han s�ga.

Fast n�r jag gr�vde upp grejorna vid hemg�ng ville han ha tillbaka dem.

� F�rra | N�sta �