2004-08-14 - Ur dunklet

- Din bostongurka b�rjar se skum ut. Eller �r det ljuset som g�r det? sa jag till B.

- Jag �ter inte bostongurka, sa B.

- Inte jag heller, sa jag.

Under tystnad begrundade vi den halvfulla burken som jag halat fram ur kylsk�pet. P� locket satt en etikett d�r priset inte l�ngre gick att tyda, men logotypen var otvetydigt fr�n Bs mammas favoritbutik.

Definitivt m�ste den allts� ha funnits innan jag flyttade in f�r �ver sex �r sedan. Fr�gan �r hur l�nge innan. Bs mamma har inte bott i l�genheten p� fjorton �r, men det kan ju t�nkas att hon fyllt kyl och frys �t sonen ibland. Men vem har i s� fall �tit ur burken? B �r inte precis k�nd f�r att laga mat �t sina v�nner.

Gurkmojset har kanske f�rfallit s� att en v�lfylld burk med tiden blivit halvfull?

Vi tittade p� burken med f�rskr�ckelseblandat n�je. �r detta ton�rig bostongurka? Vad h�nder om man tar av locket? Kan man rent av lura n�gon att provsmaka, eller r�knas det i s� fall som framkallande av fara f�r annan och v�llande av kroppsskada?

Burken framlever nu sina sista timmar p� diskb�nken medan jag f�rs�ker avg�ra vilka s�kerhets�tg�rder som b�r vidtas inf�r destruktion i enlighet med kommunens lokala renh�llningsstadga, som p�bjuder k�llsortering. Inneh�llet ska allts� ut ur burken. Isch, tror jag.

Dagens andra mysterium �r skivorna av vitt formbr�d p� Torlandsgatan. Jag ser f�r mig hur n�gon sent i g�r kv�ll eller i natt marscherat gatan fram och taktfast kastat skivor �t h�ger och v�nster l�ngs en str�cka p� drygt 100 meter. M�nga br�dskivor var det. I morse var de borta allihop.

� F�rra | N�sta �