2004-07-06 - Allt jag vet om sl�pvagnar

I min dagbok har jag skrivit om sl�pvagnar tio g�nger, och n�r jag kollar vad texterna handlar om �r det l�ngt ifr�n alla turer och �ventyr vi varit ute p� som omn�mns. Det har g�tt s� l�ngt att mamma b�rjat se mig som �last-fantasten�.

F�rr har jag oftast l�nat sl�pvagn av pappa, men det �r lite besv�rligare nu n�r han flyttat till ett annat l�n. (Ja, inte f�r att de tar tull vid l�nsgr�nsen eller s�, det var bara en omskrivning f�r �l�ngt att �ka�.)

Hyrvagnar har jag haft, ett otal, stora och sm� fr�n olika firmor. En del l�ttk�rda och med obetydligt vindmotst�nd, andra har k�nts som motsp�nstiga kor eller stora skepp d�r bakom bilen. En sak har de dock haft gemensamt: det �r alltid n�got fel p� dem. Trasiga lampor, s�kerhetslinan �r av, kortslutning i gummikabeln, sprinten borta fr�n st�dhjulet, handbromsen k�rvar, sk�pet �r buckligt och ost�dat eller fullt av halvruttna mattor som luktar urk, ett hjul sitter fast eller har punktering, bromsarna tar inte alls eller ligger p� st�ndigt, l�shandsken saknas. Ska jag g�ra listan l�ngre?

Bucklor p� sk�pet spelar ingen roll, men jag vill inte bli anklagad f�r att ha gjort dem n�r jag l�mnar tillbaka vagnen. Allts� inspekterar jag vagnen noga innan jag kopplar p� den, och avl�gger rapport f�r personalen som vanligtvis himlar med �gonen �ver att jag �r en besv�rlig kund som �klagar� s� mycket.

F�rdelarna med att hyra �r att man bara betalar f�r den lilla stund man anv�nder vagnen, och att man varje g�ng kan v�lja den som �r l�mpligast till det man ska k�ra. En dolly med ramper n�r man ska frakta en ok�rbar bil, ett j�ttestort flyttsk�p till m�blerna, en med vinsch och tipp till vedklyven s� att man slipper lyfta sig f�rd�rvad.

Nackdelarna, f�rutom att hyrvagnarna �r h�rt slitna och d�ligt servade, �r att man m�ste ta h�nsyn till �ppet- och bokningstider, och att det alltid blir en omv�g p� ett par mil f�r att h�mta och l�mna. N�r man kommer dit visar det sig ibland att den bokade sl�pvagnen �r s� trasig att den inte g�r att anv�nda och d� m�ste man ut och leta en ers�ttare. Det tar tid.

Ni anar vart jag �r p� v�g va? Vi har funderat p� att k�pa en egen. Jag, mamma och K tillsammans.

De senaste m�naderna har jag lusl�st begagnatannonser, kollat p� n�tet och pratat med folk som har egna eller som s�ljer sl�pvagnar. Slutsatsen �r att det �r en hel vetenskap att v�lja sl�pvagn om man har ambitionen att v�lja �r�tt� och inte riktigt vet allt vad den kan komma att anv�ndas till. Lite enklare blir det f�r folk som bara ska ha en vagn till b�ten eller n�got annat exakt avgr�nsat �ndam�l.

S�, h�r �r

den kompletta sl�pvagnsv�ljarguiden

* K�rkortet. Med B-kort f�r du k�ra ett ekipage med totalvikten (bil, sl�p och last) 3500 kilo, varav sl�pet med last f�r vara max 1500 kilo � under f�ruts�ttning att bilen uppfyller vissa krav. Tyngre ekipage eller sl�p kr�ver E-kort som till�gg.

* Bilen. Ja, du beh�ver f�rst�s en bil med godk�nd dragkrok, men bilens vikt och m�tt spelar ocks� in. En tumregel s�ger att ju tyngre bil, desto tyngre sl�p f�r du dra. En 245:a ligger n�ra idealm�ttet, den f�r normalt dra 1500 kilo. Min Sierra kombi f�r bara dra 1230 kilo. Kolla i registreringsbeviset, d�r st�r det hur tungt sl�pet f�r vara. Vet du att din bil har svag motor eller klena bromsar s� kanske du ska pruta p� maxvikten lite � annars m�ste du kanske k�ra p� tv�ans v�xel uppf�r backarna eller s� f�r du inte stopp f�rr�n mot mosters �ppeltr�d, och det kan k�nnas lite pinsamt. Kolla ocks� bilens bredd enligt beviset. Om sl�pet sticker ut mer �n 20 centimeter p� var sida om bilen s� m�ste du anv�nda husvagnsspeglar.

S� g�r vi d� �ver till sl�pet och olika valm�jligheter.

* Totalvikt. Totalvikten avser sl�p med last, och den ska allts� vara samma eller l�gre �n siffran du hittade i bilens registeringsbevis. Tillverkarna delar in sl�pvagnarnas totalvikt i fasta steg. De pratar vanligen om 650, 750, 900, 1000, 1250, 1300 och 1500 kilo. Vikten anges ofta i modellbeteckningen. I princip alla bilar f�r dra 750 kilo, till och med min pyttelilla sportbil. D�rf�r kallas de minsta vagnarna ibland f�r �allemansvagn�. Den �r ett s�kert, om �n begr�nsat, val.

Pratar den rutinerade f�rs�ljaren om en �tusenkilosaxel� s� menar han en sl�pvagn med totalvikten 1000 kilo. Det f�rekommer ocks� att en �1500-kilosaxel� �r �nedtypad� till exempelvis 1420 kilo. D� inneb�r det att n�n fiffig filur k�pt en vagn med h�gre kapacitet och f�tt den omregistrerad med en l�gre totalvikt, f�r att f� dra maximalt tungt med sin nuvarande bil. Alternativet �r en 1300-kilosvagn, men �garen fraktar kanske n�got som v�ger precis �ver den gr�nsen. Om n�sta bil har h�gre kapacitet kan �garen dessutom typa om vagnen till h�gsta vikten. En registreringsbesiktning kostade sist jag kollade under en tusenlapp, s� det kan vara en bra aff�r i vissa fall.

* Lastvikt. �ven om totalvikten �r densamma f�r tv� olika sl�p s� kan lastvikten (hur mycket du f�r l�gga p� flaket) skilja, exempelvis om den ena vagnen har en tung ram, ett bredare flak eller en k�pa. En 1000-kilosvagn lastar normalt 660-780 kilo.

* M�tt. St�r det bara �m�tt� i prislistan s� menar tillverkarna flakets innerm�tt, det vill s�ga lastytan. Lastm�tt och innerm�tt �r allts� samma sak. Om hjulhusen ligger utanf�r flaket s� tillkommer 40-60 centimeter p� totalbredden, medan dragst�ngen l�gger till 135-175 centimeter p� totall�ngden. Oftast anges b�de inner- och ytterm�tt i specifikationerna men i begagnatannonser kan det vara vilket som, b�st att fr�ga om du �r os�ker allts�.

* L�ngd och bredd. Hur bred och l�ng lastyta beh�ver man? Tja, det beror p� vad man ska k�ra. Standardbyggplattor �r 120x240 eller 120x262 centimeter s� de minsta vagnarna kan vara f�r korta. Virke kr�ver �nnu l�ngre flak. Likas� kan en modern skoter kan vara n�gra centimeter f�r bred f�r de minsta vagnarna. Visst, det g�r att l�ta n�got h�nga ut men det kan bli smutsigt eller g� s�nder. Stora flak v�ger mer �n sm�, och det m�rks antingen p� totalvikten eller lastvikten. Ett sl�p lagom f�r tv� skotrar �r 180 centimeter brett, men lastvikten blir i sn�laste laget f�r 1000-kilosvagnen och d� �r 1250-kilosvagnen med samma flak ett b�ttre alternativ � om man f�r dra s� tungt med bilen. F�r de flesta �r det liten mening att ha en stor sl�pvagn som man inte f�r lasta tungt p�, eller en pytteliten vagn som f�r lasta ett ton. (Om du inte ska k�ra uppbl�sta badbollar eller guldtackor.) Om du k�per en vagn vars flak st�r i proportion till totalvikten (l�tt vagn - litet flak, tung vagn - stort flak) s� minskar risken att du frestas att lasta den f�r tungt. Jag har inte h�rt n�gon maxl�ngd f�r ekipaget (utom 24 meter f�r l�ngtradare och traktort�g...) s� l�ngd �r nog inget problem annat �n om du vill f� in vagnen i garaget eller vedboden. D�remot finns det regler om hur mycket lasten f�r sticka ut p� �mse sidor, men dem kan jag inte.

* Bromsad eller obromsad? Bara de l�ttaste vagnarna med totalvikt upp till 750 kilo finns att k�pa utan bromsar. De �r billigare i ink�p (och har en sak mindre som kan kr�ngla vid besiktningen) men f�r lasta mindre. Alla vagnar �ver 750 kilo m�ste ha bromsar. Sk�let �r att tung last skjuter p� i nerf�rsbackarna, vilket inneb�r att bromsstr�ckan blir l�ngre om inte sl�pet hj�lper till att bromsa.

* Tipp. Det �r j�ttepraktiskt att kunna luta flaket om man ska lasta en skoter eller vedklyv. Tipp finns av tv� sorter: skruv/vev eller kolv/d�mpare. Med skruvtipp st�r flaket uppe tills du vevar ner det igen; praktiskt om du ska k�ra p� tv� skotrar. Med kolv vickar flaket ner av sig sj�lvt n�r skotern (tyngden) passerar �ver hjulaxeln, och sedan �terst�r bara att sn�ppa fast flakf�stena � snabbare �n att veva ner. Kolv �r billigare �n skruv. Skruvtipp �r praktiskt om du vill luta flaket vid avlastning ocks�, till exempel om du ska skotta av ett halvt ton grus.

* Grind eller ramper. M�nga vagnar g�r att f� med grind som �r en extra h�g bakl�m, eller ramper som hakas p�, f�lls ner eller dras ut d�r bak. Skoter�gare v�ljer grind eller en ramp f�r sm� fordon med smal hjulbas, exempelvis tr�dg�rdstraktorer och fyrhjulingar. Andra ramper �r till f�r bilar och tunga saker med bred hjulbas. Har man en sl�pvagn med tipp �r det inte s�kert att man beh�ver n�gon grind, flaket kanske n�r till marken. Fast det beror p� i vilken vinkel. Riktigt tunga saker vill man lasta i flack vinkel, inte uppf�r ett stup.

* Vinsch. Komplettera en vagn med tipp eller grind med en vinsch om du ska lasta tunga saker ensam, eller vill undvika avgasmolnet runt skotern. Har du en skoter utan back s� vinschar du p� den bakl�nges och k�r den av. Vinschar av olika slag g�r ocks� att k�pa billigt p� Biltema f�r eftermontering.

* H�gbyggd eller l�gbyggd. En l�gbyggd sl�pvagn �r att f�redra om man ska kliva i och ur ofta, till exempel vid flytt. En h�gbyggd vagn �r praktisk om man ska jobba med saker som ligger p� flaket, den �r b�ttre som bord allts�, till exempel p� marknad. Den h�gbyggda vagnen har plats f�r hjulen under flaket, och d�rf�r skiljer det bara n�gon decimeter mellan inner- och ytterm�tt. Om bredd �r en begr�nsning s� ger den h�gbyggda mer flakyta.

* Andra tillbeh�r: st�dben, n�tl�mmar och l�s. St�dbenen s�tts fast baktill och f�rhindrar att vagnen tippar bak�t n�r du kliver upp p� den, eller upp p� rampen, n�r vagnen inte �r kopplad till bilen. �r vagnen kopplad s� h�ller dragbilen emot tippningen. N�tl�mmar h�jer sidorna om du till exempel k�r l�vs�ckar eller sp�nbalar, och l�set s�tts �ver kulhandsken n�r vagnen �r parkerad s� att det blir sv�rare att stj�la den.

* K�pa, sk�p och kapell. K�pan �r h�rd och vanligen av aluminium, glasfiber, plast eller plywood. Den �r sj�lvb�rande, d�r finns ingen st�lr�rsram, och s� har den gaskolvar som hj�lper till att lyfta och h�lla k�pan uppe. Vanligtvis �ppnas den fram�t, vilket betyder att st�h�jden n�r man lastar blir schysst bak men l�gre fram. Sk�pet �r en fast k�pa med stora d�rrar eller en nedf�llbar ramp baktill. Kapellet �r en presenning p� ram, oftast av metallr�r. Kapellet kan antingen �ppnas runt om eller enbart baktill. Sk�pet ger bra st�d n�r man vill stuva och luta saker, medan k�pan ger lite s�mre st�d och kapellet mer �r att betrakta som vind- och regnskydd. Sk�p med rej�l st�h�jd �r dyrast. B�de sk�p och k�por �r l�sbara, vilket kan vara en f�rdel j�mf�rt med kapellen. F�f�nga v�ljer sk�p eller k�pa f�r att kunna f� ett ekipage i enhetlig f�rg. Kapell finns bara i n�gra standardf�rger.

* Nytt eller begagnat? Begagnade sl�pvagnar kan ha alla fel som hyrvagnarna jag n�mnde och fler d�rtill. Rostiga balkar och kr�nglande bromsar �r vanliga problem p� �ldre vagnar. Vissa reparationer och reservdelar �r ganska billiga medan andra kostar massor. En lampa som inte fungerar verkar billig att byta, men beror det p� ett elfel s� kanske hela systemet m�ste dras om av ett proffs. Rost kan ge k�rf�rbud och f� av dina h�ndiga kamrater tycker att rostlagning �r kul, tro mig. En billig vagn kan p� s� vis bli dyr. Detsamma om du v�ljer till extrautrustning hos nyvagnsf�rs�ljaren; d� kan det vara billigare att ta en annan vagn med mer lull som standard. Vissa privats�ljare har inga begrepp, de beg�r mer f�r en begagnad vagn �n vad en motsvarande kostar ny. Nyvagnsf�rs�ljare brukar ha kampanj- och m�sspriser d� det g�r att handla n�gra tusenlappar billigare eller f� n�got p� k�pet, tipp och grind till exempel. Fr�ga ocks� efter �stors�ljaren� � n�gon decimeter flakyta hit eller dit kan g�ra skillnad p� priset d�rf�r att stor efterfr�gan vanligen s�nker tillverkningskostnaden.

* M�rke. Det vimlar av m�rken och inte �r det l�tt att veta vilket som �r b�st. I brist p� annat f�r man g� efter vad som bjuds och priset. H�r i stan finns bara en av sl�pvagnsf�rs�ljarna i Gula sidorna. Totalt har jag hittat tre lokala �terf�rs�ljare. Det borde finnas fler� Tillverkarna g�mmer sig ocks�, en s�kning i Google ger massor av tr�ffar men inte s�rskilt m�nga anv�ndbara. De jag har hittat �r Trailergruppen med m�rkena Fogelsta och Brenderup (www.trailergruppen.com), Trailer Industri AB med m�rket 4P och m�nga andra som inte tillverkas l�ngre (www.tiab.com) och Reko Trailer (www.rekotrailer.se). Ingen av dem har prislistor p� n�tet. Den lokala s�ljaren f�r 4P var otroligt okunnig (jag borde ha kr�vt att f� prata med chefen ist�llet) men i broschyren l�ser jag att 4P-vagnen har extra kraftig ram. Reko-trailern som jag tittade p� hade visserligen tunnare tv�rbalkar, men fler. Dessutom verkade det l�ttare att byta botten p� Reko-trailern, n�r/om den dagen kommer. Personligen tycker jag att det �r l�ttare att backa en sl�pvagn med l�ngt drag, men dragl�ngden skiljer �ven mellan tillverkarnas egna modeller.

� och d�rav f�ljer.

* Mitt val: en 1000-kilosvagn med tipp och lite l�ngre flak. Den g�r att dra med m�nga olika bilar och lastar b�de byggplattor och skotern, samtidigt om s� kr�vs. Jag v�ljer en ny vagn f�r att slippa kr�ngel med rost, bromsar och el, men skaffar en begagnad k�pa eller bygger kapell sj�lv f�r att spara pengar. Eftersom jag �r ekonomisk (jaja, sn�l d�) tar jag bildomkraften till hj�lp vid grusavlastningen och d� r�cker det med kolv (tippd�mpare) ist�llet f�r den dyrare skruvtippen.

Prisj�mf�relsen blir d� s� h�r:

* Fogelsta DS1000. Flakm�tt 152x325 cm, lastvikt 690 kilo. Ord.pris: 21830 kr. Kampanjpris: 16900 kr inklusive skruvtipp och grind.

* 4P 5310 Tipp. Flakm�tt 140x330 cm, lastvikt 690 kilo. Ord.pris: 19000 kr. Kampanjpris: 17650 kr inklusive tippd�mpare.

* Reko Trailer FF1903. Flakm�tt 135x337 cm. lastvikt 720 kilo. Ord.pris: 15400 kr. Kampanjpris: 13400 kr inklusive tippd�mpare.

* Brenderup saknar b�de 1000-kilosvagn med tipp och lokal �terf�rs�ljare.

Priserna �r fr�n de lokala �terf�rs�ljarna i juli 2004.

Fogelstan ger mest f�r pengarna men Rekon �r billigast och jag klarar mig utan grind, s� jag v�ljer Rekon. Om �ven bredden avgjorde skulle jag ta Fogelstan. 4P-s�ljaren anf�r att hans vagn har h�gst kvalitet men kan inte ge n�gra bevis. B�de Rekon och 4P:n �r varmf�rzinkade (mot rost) och jag f�ruts�tter att �ven Fogelstan �r det �ven om det inte st�r i broschyren.

* Begagnat-priser p� 1000-kilosvagnar fr�n www.blocket.se: en bred Fobo-87 med k�pa och tipp f�r 22000 kr, en alldeles f�r kort Haga med grind f�r 6000 kr, ett B�lsta-03 med k�pa och tipp f�r 29000 kr, ett j�ttestort S�vsj�-00 med k�pa men utan tipp f�r 22000 kr, en 98:as vagn fr�n Trailergruppen med k�pa men ovanligt l�g lastvikt, bara 500 kilo, f�r 15000 kr.

En s�dan h�r omfattande sl�pvagnsguide �r v�l inte komplett utan n�gra r�d om att:

Lasta r�tt (och k�r f�rsiktigt)

* Str�va efter att sl�pet ska ha j�mvikt. Det inneb�r att de tyngsta sakerna ska st� rakt ovanf�r hjulen. G�r inte det s� vill du hellre ha en gnutta framtungt �n baktungt. Ett framtungt sl�p ligger h�rt p� dragkroken och bilens bakfj�dring, och g�r att du bl�ndar m�tande trafik. Har du en bakhjulsdriven bil s� f�r du extra grepp uppf�r isiga backar. Om sl�pet �r riktigt framtungt kan du f�rlora styrningen p� bilen, och en framhjulsdriven bil f�rlorar ju ocks� motorkraft. En baktung vagn har inga som helst f�rmildrande egenskaper; den greppar d�ligt om dragkroken, lyfter bilens bak�nda och ligger tungt p� styrningen. Du vill heller inte ha oproportionerligt mycket vikt p� ena l�ngsidan av vagnen; d� kan den v�lta i kurvor och korsningar. Oavsett om sl�pet �r framtungt, baktungt eller snedlastat s� blir det on�digt jobbigt att flytta med handkraft i de l�gen du inte fixar att man�vrera det med bilen, till exempel runt garageknutar och mellan bj�rkar.

* Undvik rutschkanor. Surra lasten ordentligt! Om lasten vickar i sidled n�r du g�r en tv�r sv�ng s� kan b�de sl�pet och bilen hamna i diket, och om lasten �ker fram n�r du bromsar h�rt s� kan sl�pet bli akut framtungt. �r lasten riktigt tung kan framl�mmen kn�ckas och d� blir det katastrof � grejer in genom bakrutan och ut p� v�gen, total f�r�delse. Risken att lasten ska trilla av d�rbak �r kanske inte s� stor, men om den flyttar sig bak�t i uppf�rsbackar s� har en bakhjulsdriven bil snart inget f�ste kvar.

* Anpassa farten. Du f�r k�ra 80 med sl�pvagn, men r�kna med att du m�ste bromsa i god tid, ju tyngre ekipage desto l�ngre bromsstr�cka. Du vill heller inte ha f�r h�g fart �ver gupp och i tv�ra sv�ngar f�r d� brukar n�t inne i sl�pet trilla omkull. F�rargligt �ven om det inte �r n�got tungt som kan orsaka en farlig situation. Sl�pvagnen har s�mre fj�dring �n bilen och dragst�ngen fungerar som gungbr�de; v�rt att t�nka p� om du har glas och porslin d�rbak. Sj�lv lastar jag hellre s�nt i bilen.

Ja, det h�r �r v�l ungef�r allt jag vet om sl�pvagnar, f�rutom att de flesta har 13- eller 14-tumshjul och att de ska ha samma typ av d�ck som dragbilen, det vill s�ga vinter-vinter eller sommar-sommar.

Nu kommer jag nog inte p� n�got mer...

� F�rra | N�sta �