2004-07-02 - Det andra planet

Fredag kv�ll och jag �r inte klar med veckans och f�rra m�nadesn jobb. Jag �r tr�tt intill m�rgen, min �verhettade hj�rna f�r handen att rita vindlande fl�desscheman och sammanhangskartor som aldrig kommer att anv�ndas, de �r bara utlopp, �verskottsproduktion.

Jag har t�nkt s� mycket och varit vaken s� l�nge att min hj�rna �r som ett fuktigt proppsk�p, energin tar inte l�ngre den avsedda v�gen utan kan bli lite vad som helst, vansinniga bl� gnistor eller tjuvkopplingar av helt ov�ntade slag som h�r och nu kan f�refalla kreativa och konstruktiva men i morgon kanske �r rena Kalle Anka - lite som n�r man vaknar mitt i natten och har en lyyyyyysande id� som man krafsar ner p� papper, och n�r morgonens klara ljus faller p� papperet s� st�r d�r bara "paprika".

... och jag f�rbannar min of�rm�ga att disciplinera mig och utj�mna arbetsbelastningen samtidigt som jag inser att de h�r orimliga passen och nattmanglingarna har en komplicerad roll i min kreativa process. Jag beh�ver stora doser stress och snudd p� �ngest f�r att fungera p� topp. Jag �lskar k�nslan av ost�rd, bottendjup och m�lmedveten koncentration n�r jag sitter d�r mitt i natten med en till synes ogenomf�rbar uppgift. Kompakt m�rker och tystnad runtom, varmt ljus fr�n skrivbordslampan och favoritmusik i stereon, en tillbringare med vatten intill, jag dricker ur glaset och fyller p� utan att m�rka det, timmarna g�r och fl�det �r stadigt, jag l�ser problem efter problem, de sv�raste passager och om�jligaste v�ndningar faller nu p� plats som av egen kraft. Som om jag bara beh�vde uppn� r�tt medvetandeniv� f�r att kunna se l�sningar som redan var klara. N�r morgonen gryr �r det klart och kroppen �r stel och �m men hj�rnan �r uppe i varv.

Ibland �ter jag frukost, duschar och b�rjar genast med n�sta pass - s� illa tvungen eftersom jag bokat m�ten eller redan h�ller p� att tappa greppet om n�sta grej. Jag stj�l en timmes s�mn h�r eller d�r och jag m�ste �ta n�got varannan timme f�r nu drar hj�rnan dubbelt s� mycket br�nsle som normalt. N�n g�ng p� kv�llen, natten eller morgonen sover jag fyra timmar, stenh�rt, oroligt och l�tt p� samma g�ng och forts�tter igen.

I slutet av en s�dan vecka skriver jag s�nt h�r. Jag �r bortom vardagliga k�nslor som tr�tt eller hungrig, jag kr�ver mer och kroppen levererar, metodiskt, inte l�ngre med den finess som jag brukar betrakta som mitt k�nnem�rke men med fullt tillr�cklig kvalitet - och den prestations�ngest, det motst�nd, som jag k�nner i normall�get �r bortbl�st.

Jag har kanske tolv timmars effektivt jobb kvar men nu �r det fredag kv�ll och jag vet att omv�rlden har sl�ckt ner och g�tt hem, och jag k�nner mig som i en frizon. Ingen kommer att kr�va n�got av mig nu, telefonerna �r tysta och det kommer bara skr�p och privata brev i mejlen. Jag skulle kunna g�ra ett l�ngre brejk men jag vet att n�r jag �r utvilad igen s� �r staketet tillbaka, prestationskraven och det starka motst�ndet mot att f�rs�nka mig i s� djup koncentration. S� jag tar bara precis s� mycket tid som jag beh�ver f�r att inte rasa i bitar, och forts�tter.

Jag l�ser vad jag skrivit (men hoppas att mamma inte g�r det) och t�nker pl�tsligt p� maratonl�pare. N�got jag l�st eller h�rt, vet inte var. Det h�r speciella tillst�ndet som jag har s� sv�rt att n� i normall�get, det �r samma som maratonl�paren m�ste n� f�r att komma i m�l - och det har sin bel�ning, n�r kroppen �r p� gr�nsen f�r sin f�rm�ga sl�pper den loss endorfiner och annat mums som n�n slags extra turbo.

Om jag sprang fem kilometer eller en mil om dan s� skulle jag inte beh�va springa fyra eller fyrtio mil i slutet av en period - men det �r ju s� mycket som distraherar mig till vardags.

Och s� beh�ver jag som sagt den d�r �ngestdosen f�r att komma �t fl�det.

Komplicerat.

... och jag l�ngtar lite efter Scooby som har varit hos momma i fyra dagar, f�r i mitt maraton finns det inte plats f�r en liten hund som st�ller krav och vill ha rutiner. Hans behov hj�lper mig de dagar jag disciplinerar mig och springer en mil, men hindrar mig fr�n att n� fl�det.

Ute regnar det och ur h�gtalarna str�mmar �dsliga toner fr�n en ensam fl�jt. Tillbringaren beh�ver fyllas p�.

� F�rra | N�sta �