2003-11-02 - Ku(s)ligt

Ok, jag trodde fel - B ville faktiskt �ka hem klockan tv�. N�r jag h�mtade honom siktade jag flera svarta skuggor genom f�nstret. Det hade visst varit b�de h�xor och en hel massa l�nga sp�kansikten med svarta s�rkar i farten, men det skr�ckigaste var enligt B att beh�va se Rattl�s Jr i tajt minikjol och n�tstrumpor. :-D

I helgen har mamma som vanligt pysslat om familjegravarna, pyntat med granris och t�nt ljus. Jag brukar komma ih�g att k�pa ljus men aldrig s�na d�r pl�thattar som skyddar l�gan s� att den inte slocknar. N�, jag har v�l n�gra �r till p� mig innan sysslan g�r i arv.

Alltid n�r mamma har varit till gravarna �r d�rren p� det gula sk�pet �ppen, utan undantag. Men inte i g�r. Faktum �r att den inte varit �ppen sedan K och L flyttade in i stora huset. Innan de k�pte g�rden diskuterade vi hur vi skulle g�ra med sk�pet, och besl�t att det skulle f� st� kvar. Dels f�r att mamma egentligen inte hade plats f�r det i lilla huset, dels f�r att vi inte ville "riskera n�t". Lite lagom outtalat s� d�r.

Men som sagt, d�rren har inte �ppnats p� �ver en m�nad, och mamma var lite ledsen �ver det. Jag tr�tte: "ja, � inte ens n�r du varit till gravarna?!" och f�rs�kte se in p� �verv�ningen i storhuset om d�rren m�jligen inte stod �ppen i alla fall. (K och L var n�mligen borta i helgen.) Men nej.

Sedan st�kade vi lite mer ute g�rden, bar in solcellslampan och lade in mer ved i pannan, skrapade skattem�rket p� sportbilen och besiktigade den nyk�pta kanoten.

... och n�r vi kom in i mammas lilla hus stod d�rren p� det lilla sk�pet i kammaren �ppen...

Det lilla sk�pet i kammaren �r syskon med det gula sk�pet, tv� av tre i en sektion som momma hade med sig. Skrattande gick jag dit och provdrog i d�rren. Den �r �nnu tr�gare att �ppna �n det gula sk�pets, och det �r precis lika obegripligt hur den kunnat g� upp.

� F�rra | N�sta �