2003-03-12 - Klent tryck

Jag har l�gt blodtryck. Vanligtvis blir vitkl�dda personer som kommer dragande med blodtrycksmanschetter l�tt f�rvirrade och m�ter b�de en och tv� g�nger extra f�r att vara s�kra.

Ni vet hur det �r. Ibland m�ste jag s�tta mig p� stolen som jag nyss rest mig fr�n f�r att det svartnar framf�r �gonen. N�r jag plockar upp saker fr�n golvet blir jag yr. Om jag kliver upp f�r att g� p� toa mitt i natten h�nder det att jag blir illam�ende och svimf�rdig lagom till jag hunnit in i badrummet, och s� m�ste jag l�gga mig p� golvet med f�tterna p� toasitsen. Det �r obehagligt men k�nns �nd� begripligt.

Men i dag satt jag bara vid datorn n�r jag k�nde symtomen. Jag blev tvungen att glida ner fr�n stolen till golvet. (B�ttre f�rekomma �n f�rekommas.) Orsaken �r f�rmodligen att jag tog bilen i dag ist�llet f�r att promenera. Mer beh�vs tydligen inte f�r att mitt l�ngsamflytande blod ska n�rap� stanna. Troligen kommer jag att bli �tminstone hundratolv �r, s� friskt som det �r att ha s� l�gt blodtryck. Det s�ger i alla fall de blodtrycksmanschettb�rare som jag tr�ffat.

Dagens extravaganta shopping: ett par ljust khakigr�na mockasandaler med ljuvlig "kudde" under h�len (nj�, jag vet att det inte �r s�song p� l�nge �n men man f�r v�l l������ngta?) och ett bokpaket fr�n Adlibris. Dessutom har jag betalat en svidande dyr tandl�karr�kning. Men min nya kindtand av titan och porslin ska jag v�l ha resten av livet s� jag ser den som en investering. Med en f�rv�ntad avskrivningstid p� ... �h, 79 �r.

� F�rra | N�sta �