2003-03-08 - F�retagarens klagan

Andrew som sk�ter om dagbokslandet har haft k�mpigt p� sistone. Dagbokshyllan har blivit f�r tr�ng och under flytten fr�n ett st�lle till ett annat har tydligen allt som kan g� snett gjort det. Ifall ni undrat.

Jag har ett uppdrag som �r som tuggummi under skosulan. N�r jag tror att det �ntligen �r klart s� ringer eller mejlar kunden om n�got nytt som de har kommit p�. Jag jobbar p� fastpris och har redan lagt ner tredubbelt s� mycket tid som jag f�r betalt f�r. Nu vill jag bli av med dem. Jag har annat att g�ra som blir lidande p� grund av det h�r. Men kontraktet �r s� luddigt skrivet att jag �r bunden s� l�nge kunden vill det. *uppgivet morr*

Har man kontrakt s� blir det el�nde av det, och har man inget kontrakt s� slutar det ocks� i el�nde. Min kompis P har just f�rlorat en veckas nedlagt jobb f�r att han bara hade ett muntligt avtal. Nu har kunden anst�llt nytt folk som vill anlita andra leverant�rer ist�llet. Visst kan han br�ka om det, muntliga avtal g�ller n�mligen ocks�, men det kommer att ta �nnu mer tid och utfallet �r ovisst.

Ibland blir jag f�rbannad p� anst�llda som inte gitter t�nka sig f�r. De f�r ju betalt vare sig de jobbar eller sitter bort halva dagen p� toa. De kan �verge halvf�rdiga projekt och f�r �nd� pengar till mat och husrum. S� �r det inte f�r f�retagare, kan jag meddela.

Jag �verv�ger ibland att f�ra loggbok �ver hur mycket ideell tid jag anv�nder till att utbilda mina uppdragsgivare, till �ndl�sa m�ten f�r att f�rklara saker g�ng p� g�ng, till att dela med mig av id�er, kontakter och kunskaper, till att r�kna p� nittifjorton olika uppdrag som de aldrig har f�r avsikt att realisera, de vill bara veta "hur mycket det skulle kosta".

Sen inser jag att summan av den f�rlorade inkomsten skulle f� mig att f�rtvivla, och avst�r.

Jag gillar ju att vara f�retagare. Det �r bara det att ibland s� st�r kunderna mig upp i halsen. Typ.

� F�rra | N�sta �