2003-02-09 - V�nskapsf�rfall

�ter efter en middag med L och L, den f�rsta p� ett och ett halvt �r.

I �ratal hade vi en st�ende ritual, minst en s�ndagmiddag ihop per m�nad. Vi �kte p� semester tillsammans. Sedan byggde L och L hus sju mil h�rifr�n. Vi hj�lpte till att b�ra in alla deras pinaler i huset, och sedan den dagen har vi inte satt v�r fot d�r. Ja, inte med avsikt, vi ringde n�gra g�nger och fr�gade om vi kunde komma och h�lsa p� men det passade aldrig. Sedan ringde vi bara till f�delsedagar, och s� slutade vi ringa alldeles.

Ett och halvt �r. Man kunde tro att vi skulle ha mycket att ber�tta och prata om. Det hade vi inte. Vi snackade lite om vad som st�tt i tidningen och om annat folk som vi inte heller har n�n kontakt med l�ngre och sen tog det liksom slut p� samtals�mnen. Tja, det var trevligt ... men ... vad �r det egentligen som h�nder med gamla v�nskaper? Vittrar de?

� F�rra | N�sta �