kajo@diaryland
� G�stbok
� Mejl

� Arkiv
� St�ngt � Kajo bor inte h�r l�ngre
� Spr�ngkraft
� En ny bubbla
� Bekv�mt vs Bra
� Presentpack

2002-11-02 - Shopaholic med milj�samvete

Jag har tr�kigt, trots att huset �r fullt av p�b�rjade pyssel. F�rutom mattvirkningen i soffh�rnet har jag inbjudningskortsverkstad i k�ket och n�gra nytapetserade kartonger och mappar som ska klarlackas. Men nu har jag inte lust.

Ist�llet bl�ddrar jag i annonsmarknader och n�tbutiker. Adlibris har redan kostat mig 700 kronor. Dessutom �r jag sugen p� en ny dator. Beg�ret b�rjade med en sk�rm, men n�r jag b�rjade kolla p� platta sk�rmar ins�g jag att varken min gamla station�ra eller min n�got nyare b�rbara har tillr�ckligt med kr�m f�r att driva slika moderniteter. L�ge allts� f�r en st�rre investering. Eller nj�. Egentligen klarar jag mig med de grejer jag har, ett tag till, och vad skulle jag annars g�ra med dem? De fungerar ju.

Det b�r mig emot att skrota fungerande grejer.

I �rlighetens namn b�r det mig emot att skrota grejer med fel som rimligen borde g� att laga ocks�.

D�rf�r lagrar jag

  • min gamla NMT 900-telefon med batterier och tv� laddare.

  • en 12-tums svartvit tv som g�r att driva p� 12 volt.

  • en 14-tums-f�rgtv som tappar kanalerna n�r den blir varm.

  • en video som numera bara duger till uppspelning.

  • en b�rbar telefon och basstation som �dsligt pipande s�ker kontakt med varandra men aldrig n�r fram (med tv� spritt nya batterier varav det ena inte ens �r urtaget ur kartongen, j�mrans sl�seri).

  • tv� stereoanl�ggningar med tillh�rande h�gtalare, den ena �r fullt frisk men saknar kassettd�ck och hamnade i f�rr�det p� grund av sin storlek, den andra har gl�mt hur man sl�r av skivtallriken n�r skivan �r slut.

    Jag �r inte s�ker, men det kan t�nkas att min f�rsta telesvarare som pensionerades n�r den b�rjade �ta upp kassettband fortfarande finns kvar. Dess efterf�ljare, en digital historia som f�r �vrigt ocks� slutat fungera, tronar fortfarande p� skrivbordet eftersom den �r inbyggd i den krullfax som jag numera n�stan enbart anv�nder som telefon. Skickar jag s� mycket som ett fax i kvartalet numera? Och �nd� f�r skr�llet st� kvar och ta plats. Jag kunde ju ha k�pt en s�n d�r pytteliten telefon med headset ist�llet ... men den gamla fungerar ju.

    N�nstans l�ste jag att of�rm�gan att skiljas fr�n on�diga saker som urdiskade glasburkar, f�r sm� jeans och halvtrasiga elektronikgrejer l�ser sinnet i ett fattigdomst�nkande och blockerar m�jligheten f�r nya fr�scha saker och h�ndelser. N�stan s� att skrotet hindrar den efterl�ngtade l�nef�rh�jningen eller karri�rklivet.

    Nja, men det �r ju synd p� grejerna. Och t�nk p� u-l�nderna. Vi kan ju inte forts�tta konsumera och kasta p� det h�r viset.

    S� �terigen m�ste man undra: varf�r kan inte vardagsgrejerna vara lite mer uppgraderingsbara? Plugga in ett vattensparprogram i den gamla diskmaskinen, konvertera bensinmotorn till etanoldrift, bygg ut 20-tumstv:n med ett 8-tumstill�gg, till�ggsisolera kylsk�pet och skv�tt lite krympmedel p� de andra elektronikprylarna. Va?



    � Kommentera


    � F�rra | N�sta �







    		•  �
    bara ett rosa streck