kajo@diaryland
G�stbok
Mejl

Arkiv
� St�ngt � Kajo bor inte h�r l�ngre
� Spr�ngkraft
� En ny bubbla
� Bekv�mt vs Bra
� Presentpack


2002-03-05 - ibland �r jag steget f�re.

Jag klev upp, gjorde mig i ordning f�r jobbet, �kte till Fr�s�n, v�ntade fem minuter utanf�r d�rren hos personen jag skulle tr�ffa (helt olikt mig var jag n�stan tio minuter f�r tidig s� ingen �ppnade n�r jag knackade p�), vickade p� t�rna och s�g mig omkring. S� slog det mig: Jag ska inte vara h�r f�rr�n i morgon! Jag tryckte ner det uppbubblande fnittret och slank tyst ut genom ytterd�rren.

Den ov�ntade "extratiden" �gnade jag �t att l�sa protokollp�rmen f�r en styrelse som jag nyss blivit invald som sekreterare i. Dels ville jag l�sa vad som f�revarit, dels se hur de vill ha sina dokument utformade. Protokollen var inte mycket att s�ga om, men n�gra av de inkomna skrivelserna fr�n medlemmar fick mig att le. Det �r en stor sak att skriva till styrelsen, hur litet �rendet nu �n kan te sig, det f�rst�r jag.

Aprop� sekreterandet s� b�rjar jag bli r�tt vass p� det: med b�rbar dator och skrivare fixar man det direkt under m�tet, s� att protokollet �r klart f�r justering tio minuter efter avslutning. Himla h�ndigt. Fast f�rra veckan n�r jag var p� kurs och gjorde minnesanteckningar i datorn, d� gick jag visst �ver gr�nsen. De andra verkade tro att jag spionerade f�r S�po eller n�t... ;-)

M�rks det att jag f�rs�ker h�lla skenet uppe? Lyckas jag? Inv�rtes �r det fortfarande ett svart h�l men jag t�nker p� managementb�ckernas uppmaningar om positiva affirmationer och det d�r skrattyoga-uttrycket: "Fake it �til you make it" och l�tsas, i f�rhoppning om att det ska bli sant.



� Kommentera


� F�rra | N�sta �







bara ett rosa streck