2004-12-04 - Tusen ord om jul

Vad tycker du om julen?

Julen �r min favorithelg, men jag har all respekt f�r dem som inte gillar julen. Krockar mellan f�rhoppningar och verklighet kan ge rej�la �rr.

Vad �r positivt, roligt och mysigt?

Trots att jag sj�lv �r usel p� att v�rda traditioner (jag genar, v�ljer bort och tillf�r nytt) s� tycker jag att det �r bra att traditionerna finns, de ger l�ngsiktig kontinuitet och v�lkomna avbrott i vardagen.

Julen �lskar jag, i lagom dos, f�r:

- den f�rv�ntan som skapas med kalendrar, gammaldags adventsstakar och luciatr�ningar. Ett positivt minne fr�n mina f�rsta skol�r: Varje m�rk, kulen decembermorgon inleddes med med en kvarts h�gl�sning i skenet av stearinljus. S��� mysigt. Varf�r �r inte det obligatoriskt?

- planerandet och pysslandet, var och hur ska vi fira, vilka ska vara med, vem ska f� vad, hur ska det se ut och upplevas? Vad ska k�pas, g�ras, �tas och drickas?

- gemenskapen, skratten och flamset.

- rimmen, ordlekarna, sk�mten.

- stugv�rmen och ljusen (i kontrast till sn�n, kylan och m�rkret ute), pyntet, glittret och de m�ttade f�rgerna, dofterna, smakerna, sprak fr�n vedspisen, frostrosor, pappersprasslandet och alla juliga ljud: jinglar, s�nger och bj�llror, tjocka strumpor p� f�tterna och hemkokt kn�ck som fastnar i t�nderna.

- mina egna �lderstecken: Jag njuter n�stan lika mycket av att lukta p� chokladen och h�lla i ett nyv�rmt saffransbr�d som av att �ta dem. N�r jag var liten kunde jag inte f� bort papperet fr�n klapparna fort nog, nu drar jag ut p� �ppnandet, beundrar papper, band och rim, och vill inte att paketen ska avsl�ja sina hemligheter f�r fort.

Vad �r negativt, jobbigt och sv�rt?

Negativt med julen �r additionsstressen: N�r folk av olika sk�l inte hunnit eller f�rm�tt grunda sig sj�lva med fr�gorna �vad �r viktigt f�r mig, hur vill jag ha det?� utan hj�lpl�st tar in den ena idealbilden efter den andra tills kravtraven fullst�ndigt v�xer dem �ver huvudet.

Julen �r s� mycket, och av helt olika anledningar. Budskap och bilder m�ste tolkas i sina sammanhang och med utg�ngspunkt i avs�ndaren, annars blir dubbelheten f�rvirrande och kan uppfattas som falskhet.

Det �r fult att frossa (s�ger religionen, fattigdomen och h�lsooraklen) men fint att ha dignande bord (s�ger familjef�rs�rjarplikten, husmodersstoltheten samt tidigare n�mnda fattigdom).

Julen handlar om k�rlek, osj�lviskhet och generositet (s�ger religionen, ivrigt p�hejad av k�pm�nnen som ska se till att hundratusentals anst�llda b�de i handeln och i fabrikerna f�r l�n och kan f�rs�rja sig �ven resten av �ret n�r k�pm�nstren �terg�r till normala niv�er).

Julen �r fest och glam och �verfl�d av allt (s�ger traditionen, som f�r �vrigt alltid blir helt extrem i amerikansk tolkning) men det var f�rr, n�r december var den h�ndelsel�saste, m�rkaste, l�ngsammaste och magraste m�naden p� hela �ret, n�r folk verkligen hade tid att ta sig f�r med saker och beh�vde n�got att se fram emot och pigga upp sig med. I dag �r december en av de mest hektiska och konstlade m�naderna p� �ret. Det �r elektriskt ljust dygnet runt och full rulle i produktionen, allt m�ste bli klart, terminsbetyg ska s�ttas, �rsbokslut och kommande s�songer f�rberedas, infl�den och utfl�den st�mmas av - och i den kokande kitteln tills�tter vi krav om storst�dning och omdekorering av hela hus, mat- och br�dproduktion som kan m�tta hela fotbollslag, festfixeri i galaklass och presentink�p p� en niv� som �verskrider fattiga l�nders utbildningsbudget. Inte konstigt att det blir lite mycket.

Dessutom ska man inte ha massor av grejer, grejer g�r en inte lycklig, de �r bara till besv�r och stj�l kraft (s�ger minimalister, feng shui-experter och indianh�vdingar). Samtidigt �r saker v�ra viktigaste symbol-, kultur- och identitetsb�rare.

Sj�lvklart �r det n�got alldeles extra f�r barnen att f� h�rda paket och massor av godis p� julafton - mat och kl�der f�r de ju i vanliga fall ocks�, alla dagar p� �ret. Sj�lvklart kan det vara en ofantlig besvikelse om paketet inte inneh�ller det man hett �nskat under s� m�nga veckor � f�r sen �r ju loppet k�rt, n�sta m�nad och n�sta �r existerar inte p� julafton n�r man �r fem eller elva �r.

Lika sj�lvklart �r det att smaken, �nskem�len och proportionerna f�r�ndras med �ren. Vuxna f�r en exklusivare smak - det som vuxna dr�mmer om �r oftast inget som g�r att stoppa i en liten l�da � men som vuxen kan man samtidigt finna gl�dje i mycket sm� saker. Den perfekta harmonin och fyndigheten i ett julrim, en skrynklig hemgjord liten uppfinning som inte fungerar, smaken av en matr�tt som �r s� kr�nglig att g�ra att det aldrig blir av till vardags. Som vuxen vet man ocks� att m�nader och �r rinner bort i ett nafs. Det som inte blev i dag kan bli en annan dag, om det fortfarande k�nns viktigt d�.

Ehh. Jag kom visst ifr�n �mnet. Jobbig och sv�r blir julen bara om jag sj�lv (eller n�gon som jag bryr mig om) inte f�rm�r vara �rlig och tydlig om mina (sina) �nskem�l och behov. N�r man s�ger en sak men vill n�got annat s� l�gger man grunden f�r besvikelser och missuppfattningar. N�stan allt g�r att l�sa om man bara f�rst�r behoven. Och, som jag sagt f�rut, sluta hymla om julklapparna: tala om i klartext vad du vill och inte, men tilll�t folk att pyssla om dig ifall det �r vad de vill. Vill du verkligen g�ra en rymdresa s� kan du f� den f�rsta skruven, som en gest att din �nskan �r h�rd och respekterad.

Hur �r din egen riktigt, riktigt goda jul?

Jag har tagit mig tid att elda ljus i advent, och varje morgon �ppnat en lucka i chokladkalendern medan jag kokat frukostte� Jag har f�rberett julklappar och skrivit kort med l���nga h�lsningar.

Jag har valt bland pynt och textil och tagit fram det jag haft lust med, �msom mer eller mindre. Ingen gran men kanske granris och ljus p� balkongr�cket, eller kulor och glitter i de stora fikusarna.

N�gon dag f�re jul har jag pysslat tillsammans med K och mamma, hon har kokat kn�ck och vi har byggt pepparkakshus eller grejat med cernitlera, virkat julgrytlappar, gjort mandelmassetomtar ...

Alla m�sten ska helst vara bortst�dade den 23:e, s� att jag inte k�nner att jag borde tv�tta kl�der, st�da sk�p, skriva fakturor eller n�t annat tr�kigt mitt i julhelgen.

Julafton firar jag helst med n�ra och k�ra, de m�nniskor som jag tycker om men inte n�dv�ndigtvis �r sl�kt med, och alla husdjur f�rst�s. Vi har haft m�nga olika l�sningar genom �ren. Gr�tlunch h�r, julmiddag med klappar d�r, eller s� har vi samlat en massa folk p� ett st�lle och umg�tts tolv timmar i str�ck� N�got �r har vi varit i solen och inte haft julk�nsla alls. Jag gillar alla s�tten. D�remot �r jag n�stan helt s�ker p� att jag inte vill vara ensam � och ska jag n�dv�ndigtvis jobba p� julafton s� ska det vara med arbetskamrater som jag gillar.

P� min jul-m�ste-lista
- julmust (inte light!)
- pepparkakor och saffransbr�d (k�pta duger alldeles utm�rkt)
- risgrynsgr�t (f�rdig att v�rma) med kanel
- hemkokt kn�ck
- mjukt tunnbr�d
- hembakta sm�kakor: brysselkex eller schackrutor, rullr�n, bruna br�d, dr�mmar
- choklaaaaad (inte apelsin, mint, kokos eller lik�r, men g�rna mandel, n�tter, kola, kex, honung, chokladkr�m). Jag kan sl� knut p� mig sj�lv f�r en guldfolierad godbit fr�n Ferrero Rocher.

Jag saknar fortfarande l�ngtansfullt ett vegetariskt substitut f�r julskinka i tunna skivor, men min jultallrik har aldrig varit �verd�dig. D�r vill jag bara ha tunnbr�d, ugnsomelett med n�gon stuvning, sm� stekbullar av n�t slag, marinerad quornfil�, kokt potatis, lite r�dk�l kanske. Och sen kaffe och kakor. Och efter det julklappar. Och sen �nnu mer kaffe, kakor och prat, tills det �r dags att dricka te och �ta sm�rg�s med julmat som p�l�gg och prata lite till. Sen vill jag �ka hem och sova i min egen s�ng.

Julafton f�r mig �r fest och glam, och d�rf�r vill jag att juldagen och annandagen ska vara lugna. L�sa, leka med julklappar, proppa magen full med godis, g� l����nga promenader (om det inte stormar, haglar eller regnar), titta p� TV. Samla kraft f�r vardagen som kommer, fortare �n man t�nkt.

� F�rra | N�sta �